Välkommen till Sverige. Ett gnälligt land. Världens bästa land.
Paradox eller välståndsmaskin?

Överallt hör jag folk som gnäller. På vädret, regeringen, kvinnornas situation, männens situation, arbetslösheten, förkylningar, brustna hjärtan och så vidare. Folk gnäller till och med över att folk gnäller så mycket. Så kan det väl inte låta i något annat land?
Faktum är att jag är helt övertygad om att Sverige är det land där det klagas mest. I hela världen. Hur kan jag nu vara så säker på det? Jo, jag har nämligen tänkt.
   Hur skulle Sverige sett ut om inte någon vid 1800-talets slut börjat gnälla om allmän och lika rösträtt? Och hur skulle kvinnorna ha det om inte någon börjat pipa om deras rättigheter några år senare? "Ja, men Simon", säger ni nu, "Simon, Simon, lille vän, det där hände ju för hundratusentals år sen och det var ju mycket sämre då! Vi borde sluta gnälla helt för vi har det så braaaaaaaaaaAAAaaaAA!" Jag svarar er, som alltid lika slagfärdig, att det är precis tvärtom vi ska göra. Vi ska gnälla nåt så inåt helvete. Vi ska klaga på dem som yttrar sig, svära över dem som inget gör och skvallra ilsket om dem som styr oss. För det är så vårt land utvecklas.
   Kommer det som en chock? Hade ni kanske redan tänkt samma sak? Men gråt en skvätt då. Vänta, jag hämtar min fiol. Jag vet ju inte vad alla ni har tänkt! Men en sak vet jag, och det är att tack vare att svenskarna är så gudförbannat gnälliga och missnöjda har vi fått det så otroligt bra som vi faktiskt har det. Om våra stolta förfäder nöjt sig med att slava i fabrikerna för dåligt betalt och att inte få bestämma något i landet hade jag inte suttit vid min dator och skrivit detta just nu. Det är jag helt övertygad om. Det är med vårt sura tjat vi fått igenom de revolutionerande reformer som andra länder bara kan drömma om. Hade vi försökt med vapenmakt hade det säkerligen slagits ner av överheten, men det ständiga snyftande vid klagomuren gnagde till slut genom stenen på ett alldeles unikt, gnälligt svenskt sätt.
   Därför är min enkla uppmaning till er där ute: fortsätt klaga, ringa P1, gnälla på kafferasten och sura på rummet. Det blir bättre och bättre dag för dag. Bli en gnälldemokrat, du också!

(Glöm för allt i världen inte bort att njuta av vårt välstånd då och då, med en glass, en god vän och en popskiva!)