Woe is me
om tröstmusik och rätten att tycka synd om sig själv

I skrivande stund har undertecknad nu snart varit konstant överförkyld två veckor i sträck. Under denna period har jag bland mycket annat hunnit med att i två olika perioder få hög feber, vakna upp var morgon med min kudde dyblöt av saliv då min näsa inte fungerat speciellt bra att andas med och helt glömma bort hur det känns att kunna svälja någonting normalt.

Men den här lilla funken behövde någonting extra; ett körsbär som gör den lite vackrare än alla andra sundaes eller några grishuvuden på scenen som verkligen utmärker hur jävla black metal den är. Mina damer och herrar, tillåt mig att presentera: en helt vansinnig solbränna. Efter en riktigt trevlig dag på stranden så har jag på ben, mage och en del av ryggen dragit på mig en solbränna av infernaliska proportioner. Brandmän, pyromanioffer och frityrkockar står i en sju mil lång kö utanför lägenheten för att ge mig deras sympatier.

Det är fan synd om mig. Och jag trivs bra med att kunna säga detta. Om inte jag tycker synd om mig själv, vem ska då göra det?

Den enda lilla flythjälpen i en ocean av malströmmar, enorma blodtörstande muränor och konstant mörker har varit vältrandet i tycksyndommigmusik. Bandet som ligger varmast om hjärtat är fortfarande Alkaline Trio, det ryms så mycket tröst i en textrad som: "I've got it now... A THORN IN MY SIDE THE SIZE OF A CADILLAC!" men det finns naturligtvis en miljon andra band, låtar eller skivor som fyller skorna. Här följer ett antal som jag kommit att tänka på under denna period, kommentera gärna och fyll på med egna förslag.

Otis Redding - You don't miss your water

Denna Otis klassiker handlar egentligen om ett förhållande som faller i bitar och Otis konstaterar med brustet hjärta "You don't miss your water 'till your well are undried". Men för undertecknad och undertecknads syster så har låten en lite annan betydelse då den fick bli officiellt soundtrack för den sommar då en stor läcka på vår vattenledning upptäcktes och vi fick spendera ett antal veckor utan vatten.

The Mountain Goats - Get Lonely!

En hel skiva där ett förhållande som tagit slut dissekeras i små atomer till beståndsdelar.

"it was raining outside, so I cleaned house today.
spent half of the morning throwing old things away.
try not to get caught up,
try to think like a machine.
focus in on the task, try not to think about what it means.
can't get you out of my head.
lost without you,
half dead."

Townes van Zandt

Townes van Zandt är en av de klassiska countryikonerna. Inte lika uppmärksammad som Johnny Cash, Willie Nelson eller samtida Gram Parson men minst lika bra och en mycket starkare textförfattare. I klassiker som Waiting around to die och Lungs så porträtterar Townes ett liv som verkligen tar sin ton i moll.

"Sometimes I don't know where this dirty road is taking me
Sometimes I can't even see the reason why
I guess I keep on gamblin', lots of booze and lots of ramblin'
It's easier than just a-waitin' 'round to die

One-time friends I had a ma, I even had a pa
He beat her with a belt once cause she cried
She told him to take care of me, she headed down to Tennessee
It's easier than just a-waitin' 'round to die ..."

Ha en trevlig dag.

Emoskämt undanbedes vänligt men bestämt.