Det är dags att träda fram. Någon av oss måste stiga ut i ljuset och bekänna. Det börjar på samma sätt för alla; man blir tipsad av en kompis, är först lite tveksam men sen kastar man sig rakt in i sin lilla sköna förbjudna njutning. Eller, den är bara liten till en början, och snart kretsar allt kring denna enda sak.
Låt mig berätta en liten historia från det verkliga livet. En man i 25-årsåldern står vid stängningsdags och skurar golvet bakom hotellbaren. Fram till bardisken kommer en kvinna i hans ålder, de känner varandra sen tidigare. Han tittar upp på henne, låter moppen vila ett slag och så kommer de i samspråk. Efter att de vanliga artighetsfraserna är över råkar han nämna att han kommit till level 78 med sin warlock och nu dag och natt tänker på denna samling pixlar och bits som befinner sig någonstans ute i nätetern.
Hon (intresserat): Så det säger du? PvP eller PvE?
Han (lite skamset): PvE, jag visste inte att PvP var den rätta vägen att gå när jag rollade min gubbe och nu har jag blivit så fäst vid min server att...
Hon (leende): Det gör inget, polarn! Gud, nu blir jag sugen på att spela igen. Har inte haft tid att grinda på riktigt länge.
Han: Jaså, vadå då, för mycket jobb på båten eller?
Hon: Nej, inget sånt, jag har bara varit upptagen med att levla min gubbe i Mafia Wars.
Han: Känner jag inte till, är det till 360?
Hon (skrattar lite): Nej, Facebook!
(här fryser han till och hejdar sig innan han säger det han tänker.)
Han (förbryllat): Men... är inte det ett sånt där spamspel som är helt värdelöst?
Hon (för en hundradels sekund far ett ilsket drag över hennes blick): Nej! Det är sjukt bra, peppen liksom!
De säger farväl, han jobbar klart, stämplar ut, åker hem, loggar med skakiga fingrar in på Fejan och söker rätt på applikationen. Mafia Wars. Han ser att han fått flera inbjudningar av kompisar, och bestämmer sig för att prova. Bara ett litet tag.

Kan du räkna ut hur sagan slutar? Känner du igen dig? Det är, som sagt, dags att någon tar bladet från munnen och berättar exakt vad som pågår. Hur två intelligenta och pigga unga människor kan förlora sig i något som vid första anblick verkar så idiotiskt? Människor med världen bokstavligen för sina fötter ägnar sig åt att göra låtsasvarelser hittepå-bättre på internet? Är inte hela internet hittepå egentligen?
Och så knäckfrågan: HUR GICK DET SÅ HÄR LÅNGT?

Nu har jag inte riktigt tid att skriva mer, ska se om jag kan fippla mig till 56 innan jag lägger mig.

Till alla i min maffia: tack för hjälpen!
Till alla andra: HJÄLP!